(Tillbaka till "Hus och gårdar i Dalby socken")

Dalby 961, Dalby 7:1, Hästhagegården

Ägarlängd.   Tidningsartiklar mm.

Dalby 7, eller Hästhagegården, ligger precis intill Dalby Söderskog, på dess södra sida.
Gården finns redan markerad på en karta från runt 1820:

Gården blev säkert utflyttad vid enskiftet runt 1810, precis som alla andra gårdar i Dalby. Ursprungsplatsen för gamla Dalby 7 inne i Dalby var på Sjöstorpsvägens västra sida, långt ner mot Sandbyvägen.
Bilden nedan är ett foto av Hästhagegården från ungefär 1950. Det finns på Arkiv Digitals sida.

Arkiv Digital.

Här är två foto från runt 1940:

 

Ägarlängd.

Nedan följer jag Dalby 7:s ägare och ägarens familjer från 1799. Observera att gården flyttades någon gång runt 1810.

1799-1823.
Åbo Per Andersson, född 1762 i Gödelöv.
1. Hustru Signe, född 1764. Död 1802-03-21 i barnsbörd. Anteckning i dödslängden: "vacker vandel (fint levnadssätt), i döden frimodig (orädd)".
  Son Per, född 1790.
  Dotter Elna, född 1797.
2. Hustru Hanna Hansdotter, född 1776 i Bjällerup. Död 1818-02-06.
  Son Påhl född 1802-03-20 i Dalby. Död 1805.
  Dotter Signe född 1802-03-20 i Dalby.
  Son Per, född 1804-10-05 i Dalby.
  Dotter Johanna, född 1807-11-11 i Dalby.
1824-1830.
Åbo Lars Åkesson, född 1796-03-12 i Dalby.
Hustru Johanna Pärsdotter, född 1807-11-11 i Dalby. (Dotter till Per Andersson ovan).
  Son Nils, född 1826-04-18 i Dalby.
  Dotter Hanna, född 1828-10-01 i Dalby.
1830-1841.
Åbo Jöns Åkesson, född 1793-09. Död senast 1837. (Bror till Lars Åkesson ovan).
Hustru Metta Jeppasdotter, född 1795-09-01.
  Son Nils, född 1817-02-05.
  Dotter Hanna, född 1819-08-10.
  Dotter Metta, född 1824-05-18. Död 1832.
  Son Jöns, född 1828-05-11.

1841-1874.
Åbo Jöns Nilsson ("Skogen"), född 1815-09-17 i Dalby. Död 1902-06-05.
Hustru Hanna Jönsdotter, född 1819-08-10 i Dalby. (Dotter till Jöns Åkesson ovan).
  Dotter Mätta, född 1843-02-05 i Dalby.
  Dotter Marna, född 1845-08-05 i Dalby.
  Dotter Hanna, född 1848-03-09 i Dalby.
  Son Nils, född 1850-11-21 i Dalby. Död 1851-11-24.
  Son Nils, född 1852-10-18 i Dalby.
  Son Jöns, född 1855-10-26 i Dalby.
  Son Jeppa, född 1858-04-08 i Dalby.

1866-1869. Utdrag ur Astrid Nymans dagbok om "Skogens" dotter Hanna.
1871-03-10. I mars 1871 så brann hela Hästhagegården ner!
1874-1889.
Åbo Pål Nilsson, född 1838-05-08 i Knästorp. Död 1888-10-07.
Hustru Mätta Jönsdotter (Pålsson), född 1843-02-05 I Dalby. Död 1935-02-12, fortfarande boende på Hästhagegården. (Dotter till Jöns Nilsson ovan).
  Dotter Bengta, född 1869-04-12 i Dalby. Död 1876-09-22.
  Dotter Kersti, född 1873-11-02 i Dalby.

1876-09-26. Metta Jönsdotters (kallar sig nu Pålsson) och Pål Nilssons dotter Bengta dör 7 1/2 år gammal.
1888-10-10. Åbon Pål Nilsson avlider, 1888, 50 år gammal.
1889-02-22. Efter det att åbon Pål Nilsson har avlidit, så auktionerar hans arvingar ut allt lösöre på gården.
1889-1934.
Åbo Åke Persson, född 1866-11-30 i Hardeberga. Död 1910-02-17. (Dog av hjärtförlamning, anträffad död ute på marken).
Hustru Kersti Pålsdotter, född 1873-11-02 i Dalby. (Dotter till Pål Nilsson ovan).
  Son Nils Pål, född 1890-08-27 i Dalby. Död 1890-12-16.
  Dotter Hilda Paulina, född 1892-02-27 i Dalby.
  Dotter Ellen Augusta, född 1894-03-02 i Dalby.
  Son Nils Magnus, född 1896-05-11 i Dalby.
  Son Carl Otto, född 1898-12-05 i Dalby.
  Son Jöns August, född 1901-02-08 i Dalby.
  Son Axel Gotthard, född 1904-02-12 i Dalby.
  Dotter Hanna Maria, född 1905-05-25 i Dalby.
  Dotter Ester Linnea, född 1907-05-09 i Dalby.
1934-1944 -.
Åbo Karl Otto Åkesson, född 1898-12-05 i Dalby. (Son till Åke Persson ovan).
Hustru Hanna Maria Cecilia Löfström, född 1900-04-19 i Norrvidinge.
  Fosterbarn Sven Åke Åkesson, född 1930-12-29 i Ystad.

 

Tidningsartiklar mm.

1866-1869. (Överst på sidan).

Utdrag ur Astrid Nymans dagbok.

Nedan finns ett utdrag ur Astrid Nymans minnesanteckningar. Dessa finns på ett annat ställe här på min hemsida:

 http://p-o.se/Nyman02.html .

Just detta avsnitt ur Astrid Nymans anteckningar handlar om just Jöns Nilsson på Dalby 7 (se 1841-1874 ovan), och om hans dotter Hanna.

Jöns Nilsson kallades för "Skogen", eftersom han bodde i huset upp mot skogen, Dalby Hage. Bland läsbarnen var en söt åbotös med långa flätor. Hon kom från No 7 i Dalby, vilken gård låg alldeles intill Dalby hage. Hennes far hette Jöns Nilsson, men kallades ”Skogen” för att skilja honom från alla de andra med samma namn. Hanna Jönsdotter hade, som många av de andra läsbarnen en mycket lång väg att gå till prästen i Hellestad, minst 2 kanske 3 gånger i veckan hela vintern, långt fram på vårsidan, i ur och skur. Men på den tiden var det ingen som klagade mot gällande förordningar. Det var bara att finna sig. Åbosönerna hade den fördelen, att de brukade få rida till läsförhören. Min morfar berättade så här: ”Redan första läsdagen, när jag såg Hanna, tänkte jag: Det var den grannaste tös jag sett. Och sådana flätor hon hade, tjocka och så långa, att hon kunde sitta på dem, om hon ville. Hon var också mycket duktig vid förhören”.Att den långe ynglingen från Måryd, med sina herremanslater, också gjorde ett djupt intryck på lilla Hanna (i vuxen ålder ungefär 150 cm lång) är omvittnat, fast hon aldrig talade så mycket om detta på äldre dar. När konfirmationen var över, fortsatte dessa två i all hemlighet att träffas. Under sommartiden hade Hannas far sina kor och ungdjur på fäladen i nordöstra delen av socknen. Dit fick de tre döttrarna Mätta, Marna och Hanna turas om, att gå för att mjölka korna, och sedan bära de fyllda kopparspannarna den långa vägen hem. Fäladen till No 7 och även till No 4 (Hagalund) var belägen där Dalbybadet nu ligger. Det var ungefär halva vägen mellan Måryd och Dalby, om man gick genvägen över markerna. Körvägen över Hällestads by var tre gånger så lång. Naturligtvis visste Christoffer vilka mjölkpass Hanna brukade ha, och på så sätt kunde de unga tu träffas då och då, om än bara korta stunder, emedan Hanna inte fick använda längre tid till mjölkturerna än de äldre systrarna. Hon hade en mycket sträng och fordrande fader. Men det fanns antagligen nödlögner som ett visst skydd, då som nu. Det gick en viss tid, kanske första sommaren, innan dessa hemliga möten upptäcktes. Varken från Hannas eller Christoffers hem sågs detta med blida ögon. Beatha och Nils Nilsson hade helt andra planer för sin yngste son än en dotter från ”Skogen”. Hannas far var en arbetsbonde, som arbetat sig fram tack vare egen kraft, starka armar och en sparsamhet, som gränsade till snålhet. I det hemmet fanns ingenting av fina vävnader, tenn eller silver, som kunde förgylla atmosfären vid enstaka festliga tillfällen. Här räknades värdena i pengar, som snabbt förvandlades till jordköp. Jöns Nilsson blev så småningom ägare också till No 4 (Hagalund). ”Skogens” Hanna var inte fin och tillräckligt rik för sonen Christoffer. Jöns Nilsson hade sin syn på saken. Han såg med stor misstänksamhet på sådana bönder, som lät andra arbeta åt sig. Alla hans barn hade ärvt faderns arbetsamhet och företagsamhet, några av dem, i synnerhet äldsta dottern Metta också hans snålhet. ”Nej, en sådan, som Christoffer, som inte ”gitte” taga ett rejält handtag, var ingenting för hans ”lilla duktiga Hanna”, dundrade han med sin myndiga stämma. Från båda föräldrahemmen förbjöds de unga att träffas. Men motstånd föder motstånd, och kärleken har sina egna vägar. Hanna och Christoffer fortsatte ändå att träffas, och båda var fast beslutna att gifta sig med varandra, om de än måste vänta till myndighetsåldern. Nils Nilsson i Måryd började bli allt skröpligare till hälsan. Han var snart en skugga av sitt forna jag, medan däremot Beatha blev allt myndigare. Det är möjligt att Christoffer annars kunnat få ett visst stöd för sina giftermålsplaner av fadern, som han alltid talade så varmt om. Nu var det Beatha som bestämde i allt, och den där Hanna gillade hon aldrig, inte ens när hon blivit hennes svärdotter. Ty så blev det. Den 6/1 1869 blev Christoffer myndig och den 6/3 samma år hade också Hanna nått myndighetsåldern. Nu fick föräldrarna finna sig i deras fasta beslut att gifta sig.

(Samma år, 1869, köper Christoffer Nilsson och Hanna Jönsdotter Möllegården, och i köpet ingår då naturligtvis även Möllan).

 

1871-03-10. Sydsvenska Dagbladet. (Överst på sidan).

I mars 1871 så brann hela Hästhagegården ner!



 

1876-09-26. Folkets Tidning. (Överst på sidan).

Metta Jönsdotters (kallar sig nu Pålsson) och Pål Nilssons dotter Bengta dör 7 1/2 år gammal.



 

1888-10-10. Tidningen Lund. (Överst på sidan).

Åbon Pål Nilsson avlider, 1888, 50 år gammal.



 

1889-02-22. Tidningen Lund. (Överst på sidan).

Efter det att åbon Pål Nilsson har avlidit, så auktionerar hans arvingar ut allt lösöre på gården.



 

Källor:
Arkiv Digital,
 Svenska Tidningsartiklar.
Astrid Nyman.