Dalby kyrka och dess kyrkoherdar

Samuel Guthman. 1755 - 1764.
Petrus Munck. 1765 - 1772.
Johan Jacob Hellman. 1772 - 1778.
Samuel Lemchen. 1778 - 1784.
Carl Johan Eberstein. 1789 - 1795.
Christian Wåhlin. 1795 - 1808.
Eric Hallenborg. 1808 - 1825.
Bengt Jacobsson Bergquist 1826 - 1847
Ebbe Gustaf Bring 1848 - 1851
Anton Niclas Sundberg 1852 - 1858
Wilhelm Flensburg 1859 - 1862
Carl Olbers 1863 - 1879

Kyrka och kyrkogård efter 1879

Samuel Guthman. 1755 - 1764.

"Hospitals Predikanten Samuel Guthman har erhållit Hellestads, Dahlby och Bonderups Pastorat."

1754-03-11. Posttidningar. Hospitals Predikanten Samuel Guthman har erhållit Hellestads, Dahlby och Bonderups Pastorat i Lunds,...

Petrus Munck. 1765 - 1772.

Petrus Munck var prebendepastor i pastoratet mellan åren 1765 - 1772. Han föddes 14 juli 1732 i Trolle-Ljungby och dog 18 juli 1803 i Ramlösa. Han blev så småningom biskop i Lund. Han satt i riksdagen vid två tilfällen och var mycket god vän med kung Gustav III.

Petrus Munck blir prost i Hellestad, Dalby och Bonderup.

1765-01-24. Inrikes Tidningar. Theologie Adjuncten och Kyrkoherden Magist. Petrus Munkh, Probst öfwer Hellestad, Dahlby och Bonderups Församlingar.

Peter Muncks första hustru, i notisen nedan, Anna Christina Bring, dog drygt 20 år gammal 1767 i: "en longwarig andetäppa följande swår och hetsig sjukdom"

1765-06-17. Inrikes Tidningar. Wigde i Landsorten äro: Primarie Theol. Adjuncten wid Academien i Lund, samt Probsten och Kyrkoherden wid Hellestad, Dahlby och Bonderups Församlingar Magister Peter Munck och Jungfru Anna Christina Bring, Dotter af Probsten och Kyrkoherden Magister Jöns Bring, wigde den 24 Maji uti Ausåhs Probste-Gård.

Peter Muncks andra giftermål.

1769-10-30. Inrikes Tidningar. Första Theologie Adjunkten wid Kongl. Academien i Lund, samt Probsten och Kyrkoherden wid Hellestad, Dahlby och Bonderups Församlingar Doctor Peter Munck och Mademoicelle Ulrica Eleonora Roseen, en Dotter af Medicinä Professoren och Assessoren i Collegio Medico Doctor Eberhard Roseen, wigde i Lund den 13 Oktober.

Johan Jacob Hellman. 1772 - 1778.

Johan Jacob Hellman gifter sig 1775 med Dorothea Elisabeth Bager.

1775-01-30. Inrikes Tidningar. Wigde i Landsorterne: Theologie Adjuncten wid Kongl. Academien uti Lund samt Probsten och Kyrkoherden i Hellestad, Dalby och Bonderups Församlingar, Doctor Joh. Jac. Hellman, och Jungfru Dorothea Elisabeth Bager, en Dotter af handelsmannen Bager i Landscrona, wigde i sistnämnde Stad d. 22 Jan.

Samuel Lemchen. 1778 - 1784.

Samuel Lemchen blir utsedd till kyrkoherde i Hellestads pastorat

1777-11-26. Lunds Weckoblad. Sedan Consist. Academicum hos Hans Excell. Illustr Cancellarium ödmukeligen föredragit Theologiae Adjuncten Herr Doctor J J Hellsmans ansökning at er jure Optionis nu med d 1. tillstundande Maji få tilträda Husie o. Skreflinge Pastorat efter Theolog Profess. Herr Doctor Hefflen och at således Theol. Adjuncten Herr professoren Samuel Lemchen kommer at tillträda Hellestad, Dahlby och Bonderups Pastorat, har Hans Excellence samma ansökning till alla delar behagat bifalla.

En komminister är/var en biträdande präst i en församling. Arvid Dahlquist var bara 30 år när han dog i "okänd sjukdom".

1783-07-30. Nytt Och Gammalt. Den 21 dennas afsomnade uti Dahlby, efter några dagars häftig sjukdom, Comministern wid denna samt Hellestad och Bonderups församlingar herr Arvid Dahlquist.

Carl Johan Eberstein. 1789 - 1795.

Carl Johan Eberstein var prost och kyrkoherde i pastoratet 1789 - 1795. Han föddes 28 september 1758 i Västra Vingåker och dog 20 januari 1838 i Visby. Blev 1813 biskop över Gotlands stift.

Carl Johan Eberstein

1790-08-25. Nytt Och Gammalt. Vice Härads-Prosten Mag. Joh. B. Strutz är den 11 dennes förordnad til Härads-Prost öfwer Bara Härads Contract och s. dag är Theol. Adjuncten samt Kyrkoh. wid Hellestad, Dahlby och Bonderups församlingar Mag. Carl Joh. Eberstein förordnad till Prost öfwer berörde Församl.

Christian Wåhlin. 1795 - 1808.

Christian Wåhlin var prost och kyrkoherde i pastoratet 1795 - 1808.  Han föddes 19 oktober 1761 i Skabersjö och dog 28 mars 1829 i Lund. Han dog av "slag". Wåhlin var, för sin tid, en mycket modern präst. Han vurmade för upplysningen och blev efter hand en förmögen och välnärd präst. Han blev med tiden väldigt fet, och det finns en hel del lustiga anekdoter om honom. Från Wikipedia kan man läsa: "Ett tacksamt ämne för skämt och legendbildning var hans abnorma aptit, som med åren vållade en stark fetma och en besvärande narkolepsi. Han var i flera hänseenden ett original och en mängd lustiga anekdoter har fört hans minne till eftervärlden."

Christian Wåhlin blir utnämnd till prost över Hällestad, Dalby och Bonderup.

1795-12-16. Nytt och Gammalt. Till Prost öfwer Hellestad, Dahlby och Bonderups Församlingar har Hans Högwördighet Herr Biskopen utnämnt Theoligiä Adjuncten Magister Christian Wåhlin.

Eric Hallenborg. 1808 - 1825.

Eric Hallenborgs utnämnande 1808.

1808-12-07. Nytt Och Gammalt. Under den 23 i sistlidne November månad, har Hans Exellence, Riks-Drotsen, Acad. Cancelleren m. m .Högwälborne Herr Grefwe C. A. Trolle Wachtmeister utnämnt och förordnat S. Theol. Licentiaten och Docenten Eric Hallenborg att wara andra ord. Theolog Adjuncten wid härwarande Kongl. Academie samt tillika Kyrkoherde wid Hellestad, Dahlby och Bonderups församlingar.

En utläggning om likheterna mellan Dalby kyrka och Lunds domkyrka från år 1824.

1824-02-21. Argus Den Iv I Dalby äro den gamla kyrkan och kyrkogården märkwärdiga. Med den förra är en så kallad kraft- eller underjordisk kyrka förenad, i hwilken man går ned på trappsteg, men hwilken ej ligger så djupt ned som kraftkyrkan under Domkyrkan i Lund; äfwen är den mindre. Hwartil dylika kraftkyrkor warit nyttjade, är obekant. Man har förmodat at de begagnades för at om Långfredagen på et symboliskt sätt fira Christi begrafning. Möjligt är det; men om denna förmodan wore grundad, tyckes att dessa kraftkyrkors antal borde wara större än det är. Wisserligen torde de hafva sednare blifwit begagnade til dylika fäster; med byggda woro de troligen i början för andra ändamål, kan hända för at med större trygghet förrätta gudstjensten, under tider då yttre omständigheter gjorde det wådligt. Märkwärdigt är, att i kraftkyrkan wid Dalby, likasom i Lund, finnes en brunn i wilken fordom blifwit offradt. Man omtalar också en underjordisk gång, som skall hafwa förenat de 2:ne Swenska kraftkyrkorna, och från Lund gått till Dalby Nunnekloster. Om en sådan gång någonsin funnits är owisst; ty spåren, som man tror sig hafwa funnit dertil i kraftkyrkan i Lund, bewisa ingenting. Det torde blott wara en fördjupning, som blifwit nyttjad til Sakristiga eller något dylikt behof; åtminstone kan man ej nu mer uptäcka at denna håla går till Dalby.

Eric Hallenborg avlider i augusti 1825. Hans tjänst läggs ut för sökande.

1825-09-06. Post- Och Inrikes Tidningar. Till den, genom Förste Theolog. Adjuncten, Tholog. Licentiaten, Prosten och Kyrkoherden Magister E. Hallenborgs timade död, och derigenom skedd flyttning, ledigblifna Andra Theologie Adjuncturen wid härwarande Kgl. Academie åtföljande prebendepastorat Hellestad, Dalby och Bonderup, äga competente sökande att inom 56 dagar från denna dato, sina ansökningar hos härwarande Theologiska Facultet inlemna. Lund d. 18 Aug. 1825. Efter befallning, B Js:on Bergqwist, Theolog. Fac. Notarius.

Bengt Jacobsson Bergqvist 1826 - 1847

Bengt Jacobsson Bergquist föddes den 23 augusti 1785 i Glumslöv. Han var kyrkoherde och prost i pastoratet 1826-1847. 1830 gifte han sig med Kristina Maria Blomberg. Bergquist dog 10 april 1847 i Lund.

Bevis på att Bengt Jacobsson Bergquist fått pastoratet i Hällestad-Dalby-Bonderup.

1827-06-06. Lunds Weckoblad ...tilläggande Eders Kongl. Höghet slutligen, beträffande Praebende Pastoratet Hellestad, att sedan Eders Kongl. Höghet, under den 1 sistl. December, utnämnt E. O. Seminarii Adjuncten Bergquist till Andre Theologiae Adjuncturen, med honom tillagd rättighet att i laga ordning tillträda nämnde dermed förenade Prawbende Pastorat, har Eders Kongl. Höghet ansett med detsamma böra förhållas på sätt hittill skett, nemligen, att inkomsterna för den tid Pastoratet stått ledigt, tillfalla Academiens Cassa, och att den utnämnde desamma tillträder, en månad efter dess fullmakts datum.

Prosten Jacobsson-Bergquist gifter sig med änkefru Christina Maria Dahl.

1830-09-01. Lunds Weckoblad. Wigde. Theol. Adjuncten, Prosten och Kyrkoherden wid Hellestads, Dahlby och Bonderups Församlingar, Mag:r Bengt Jakobsson Bergqwist och Enkefru Christina Maria Dahl, född Blomberg, wigde i Lund den 28 sistl. Augusti.

Nedan finns två "insändare", som behandlar orgeln i Dalby kyrka. Orgeln byggdes redan c:a 1818 av Carl Grönwall.  Skribenten nedan (det är nog samma person) är mycket kritisk mot Grönwalls "orgelbyggarwerk". Grönwalls orgel ersattes 1884 med en ny, som i sin tur ersattes med den nuvarande orgeln 1960.

1830-09-15. Lunds Weckoblad Under mitt wistande i Skåne har jag haft tillfälle granska 3:ne Orgelwerk, neml. i Winslöf, Sallrup och Dahlby Kyrkor, alla tre byggda af en wid namn Grönwall, och kan jag undertecknad, under eds förbindelse, betyga att då dessa arbeten lära wara bland hans bästa, och dock så ytterst usla både i anseende till Bälgar, Mekanik, Wäderlådor och Pipor, att den sig såkallade Orgelbyggaren icke kan göra dugligt arbete, utan att Kyrkorna rent af därmed om fortare tid äro obelåtna och deras penningar bortkastade, så mycket mera som ingen laglig granskning af dertill wederbörande utsedd person lära på dessa Herr Grönwalls arbeten wara gjord, och hwilken Aprobation i alla de stift jag warit och byggt Orgelwerk ansetts nödig, och alltid förrättats af Organisten wid Stiftets Domkyrka. Lund den 19 Augusti 1830, P. Z. Strand, Kongl. Swensk priviligierad Orgelbyggare.

1830-09-15. Lunds Weckoblad (Insändt) Utan att wara hwarken Orgelbyggare eller Musikus, tror sig en läsare af Herr Grönwalls i sista Lunds Tidning infordra så till stil som sammansättning högst egna annonce, böra deröfwer lemna sina tankar. De som personligen känna H:r Strand, äro öfwertygade, att han icke af egennytta låtit införa sitt Orgelbyggarebetyg om Grönwallska Orglarnes oduglighet, ty då han har i östra delen av Swerige tillräckligen många både större och mindre Orgelwerk att bygga, behöfwer han icke befara något intrång af en så beskaffad Orgelbyggare som H:r Grönwall, allt hitintills, wisat sig wara. Också har Grönwall i sitt besynnerliga sjelfförswar icke kunnat wederlägga en enda af de anmärkningar som blifwit gjorda emot hans trenne större Orglar, att hans mindre arbeten icke äro bättre, lärer hwarje kännare som sett och hört dem kunna intyga. Också har, efter hwad allmänt bekant är, ingen af dessa hans arbeten undergått wederbörlig granskning och approbation. Att denna skyldighet, som i författningarne tydligen föreskrifwes, icke af wederbörande blifwit iakttagen, wäcker hos mången förundran, då Kyrkornas penningar på detta särr utan någon controll eller föregången godkännande granskning blifwit förskingrade till arbeten, som inom kort tid fordrat reparartin, då densamma förrättats af Grönwall sjelf mot contant betalning, hwilket, för att förbigå andra exempel, skett med Dahlby Orgel, hwilkens reparation betalts med 50 R:dr Banco, utan att denna Orgel derföre är bättre än hwad H:r Strands under eds förbindelse afgivna intyg bewittnar. Troligen blir Orgeln i Skifarp en af Grönwalls bästa, efter densamma nyligen är reparerad af den i så många afseenden utmärkte H:r A. Larsson, hwars första Orgelwerk, som finnes i Ystads S:t Petri Kyrka och består av 10 stämmor, har både i anseende till bälgor, mekanik, wäderlådor och pipor blifwit efter den noggrannaste undersökning till alla delar godkänd af wederbörlig Approbateur. Härtill kommer, att H:r Larsson utan särskild betalning i flere år ansfwarar sina Orgelarbeten, hwilka, för att sluta af nyssnämnde werk, både till inre godhet och yttre prydlighet blifwa utmärkte, och för reqwirenterna mindre dyra, då han äfwen åtager sig mot nedsatt betalning att anskaffa allt hwad till läktare, structur, målning och förgyllning m. m. hörer. Sedan nu H:r Grönwall i öfwer 30 år begagnar den lyckliga conjucturen, att såsom den ende hwilkwn i Skåne befattat sig med Orgelbyggnad, så lemna mot god betalning sådane Orglar som gan sjelf utan widare approbation funnit låta riktigt, tyckes han numera böra lemna ett yrke, hwari han aldrig blifwit underwisad eller genom ett enda Orgelwerk, sådant som det i ystad nämnde, documenterat sin naturliga fallenhet eller genom täget studium förwärfwade skicklighet, och då han dessutom nuär mycket till åren och innehar en god lägenhet på landet som Organist och Klockare, behöfwer han wäl icke för utkomstens skull ytterligare befatta sig med fabricerande af Orgelwerk. Opartisk.

"Uppmärksam åhörare" i Dalby kyrka önskar se en predikan av pastor Bergquist tryckt och utgiven.

1833-07-10. Lunds Weckoblad. Undertecknad önskar jemt flera uppmärksamma åhörare, att H:r Doktor Bergquist behagade till trycket låta befordra den wackra och uppbyggeliga predikan å 5 Söndagen efter Trinitatis, som H:r Doktorn sist höll i Dahlby Kyrka. Uppmärksam Åhörare.

En stor silverskatt med 238 silvermynt hittas i ett hus intill kyrkomuren i Dalby.

1834-04-19. Malmö Tidning. Malmö. Uti Dahlby har i denna weckan, sedan ett gammalt hus, som warit uppfördt i närheten af Kyrkomuren, nedrifwits och stengolfwet inuti detsamma uppbrutits, under ett derwarande lergolf funnits en gammal lerkruka hwaruti woro nerlaggde 238 st. större och mindre silfwermynt, wägande tillsammans 43 1/2 lod. Mynten woro slagna under Drottning Christinas, Carl XI och Carl XII samt Gustaf III Regering, och då desse senare icke tillhöra ett tidehwarf då man haft att befara sina ägodelars borttagande under oroligheter med utländska makter, synes det som någon gammal myntsamlare, hwilken icke frågat efter ränta eller welat att "glupska arfwingar skulle beskatta hans schatull" här förwarat sin blänkande skatt. Fyndet kommer, likmätigt författningarne, att hembjudas Kongl. Maj:t och Kronan, som troligtwis icke lärer inlösa mynten, då de icke höra till en äldre tid.

Ebbe Gustaf Bring 1848 - 1851

(Målning från 1856) Ebbe Gustaf Bring verkade som kyrkoherde i Hellestads pastorat i endast 3 år. Han hade därefter en rad olika tjänster och blev till slut biskop i Linköping.

Ebbe Gustaf Bring utses som prost och kyrkoherde i Hellestads pastorat.

1848-03-09. Lunds Weckoblad. På und. förslag till den här wid Univ. lediga Theologiae Pastoralis Professionen, med Hellestad, Dalby och Bonderups församlingars prebendepastorat, har Conf. Acad. under den 26 sistl. Febr. uppfört ende sökanden Theologiae Adjuncten härstädes Prosten och Kyrkoherden Magister Ebbe Gustaf Bring.

Vice-pastor C. N. Ahnfelt får förnyat förtroende i Pastoratet. Han bor i ett nybyggt hus (som han själv byggt) på nuvarande Sjöstorpsvägen 5.

1850-05-07. Öresundsposten Förordnad: v. Pastorn Mag. C. N. Ahnfelt att fortfarande vara Praebende Komminister vid Hellestad, Dahlby och Bonderups Församlingar.

 Anton Niclas Sundberg 1852 - 1858

Anton Niclas Sundberg var kyrkoherde i vår församling under 6 år, 1852 - 1858. Hans bana gick efter detta "rakt upp". Domprost i Lund, biskop i Karlstad, ärkebiskop i Sverige, han ledde kröningen av Oskar II, och var tilltänkt att bli statsminister i Sverige. Han var mycket folklig, och lär bl. a. ha sagt: "Näst gudlighet och sedlighet finns det inget värre än små snapsglas".

Anton Niclas Sundberg utses som prost och kyrkoherde i Hellestads pastorat.

1852-04-22. Post- Och Inrikes Tidningar.

Wilhelm Flensburg 1859 - 1862

Wilhelm Flensburg blir bara kvar 3 år i Hällestads patorat. Han utnämndes till biskop i Lunds stift 1865 och var det till sin död 1897.

Wilhelm Flensburg utses som prost och kyrkoherde i Hellestads pastorat.

1858-07-05. Helsingborgsposten. Stifts-Nyheter. Tro- Huldhets och Embets-Ed aflades den 30 sistl. Juni af utnämnde Kyrkoherden i Hellestads, Dalby och Bonderups församlingars praebende pastorat Professoren och Prosten Mag:r W. Flensburg.

Wilhelm Flensburg byter ut pastoratet i Dalby och Hellestad mot Uppåkra och Flackarp.

1862-06-24. Folkets Tidning. Stifts-Nyheter. Prebende-utbyte. Sedan teol. professorn wid universitetet i Lund, doktor W. Flensburg, anhållit att få utbyta Hellestads och Dalby församlingars prebendepastorat, hwilket han nu innehar, emot det genom teol. professorn doktor A. N. Sundbergs utnämning till domprost i Lund ledigblifna Uppåkra och Flackarps prebendepastorat; så har K. M:t, efter det consistorium academicum i Lund upplyst, att teol. professorn doktor H. M. Melin, hwilken är äldre professor än Flensburg, förklarat sig ej wilja begagna den honom tillkommande optionsrätt till sistnämnde prebendepastorat, och jemlikt kanslersembetets tillstyrkande, den 2 nästl. maj ifrågawarande ansökning bifallit.

Carl Olbers 1863 - 1879

Carl Olbers

Carl Olbers blir kyrkoherde i Hellestad, Dalby och Bonderups pastorat.
1863-04-02. Snällposten. -Tro-, Huldhets- och Embetsed aflades den 18 dennes af Theologiae Professoren Kyrkoherden i Hellestads, Dalby och Bonderups församling C. Olbers.

Dalby kyrka behöver "ofördröjligen" en ny orgel. Men den får inte kosta för mycket!
1867-10-31. Snällposten. I Dalby kyrka, Torna Härad och Malmö Län kommer att ofördröjligen uppföras en ny Orgel, för hwilken priset likwäl icke får öfwerstiga Tre Tusen Rdr Rmt. Orgelbyggare ega, att, inom instundande November månads utgång, inlemna förslag, åtföljdt af ritning och nödig beskrifning - till Pastors-Embetet - Lund, Hellestad och Dalby. Den gamle orgelen är till salu.

Kollekten i Dalby kyrka denna söndag i november månad 1870 gick till "de i kriget sårade". Kriget är det fransk-tyska kriget 1870-1871. Kriget vanns stort av Tyskland under Otto von Bismarck. För Frankrike var det katastrof: Elsass-Lothringen förlorades, kejsar Napoleon III avsattes, revolution i Frankrike, Pariskommunen utropas. (Mycket fakta från ett litet tidningsurklipp)
1870-11-30. Snällposten. Kollekten, som i söndags upptogs i Lunds domkyrka till förmån för de i kriget sårade, utgjorde 387 rdr 69 öre. I Dahlby församling utgjorde kollekten 63 rdr 41 öre och i Bonderup 18: 37 1/2.

Kyrkoherde Carl Olbers i Hellestads pastorat var en s. k. prebendepräst. Det innebar att han hade pastoratstjänsten som ett "tillskott" till lönen. Olbers var professor i Lund och hade sin huvudsakliga tjänstgöring där. Arbetet ute i pastoratet verkställdes i regel av s.k. hjälppräster. Ibland måste Olbers själv ut till sitt pastorat och då behövde han ju skjuts. Det handlar denna annons om!

1873-04-01. Folkets Tidning. Diverse. Fördelaktigt aftal om prestskjutsen till Dalby kan inom denna wecka träffas med Professor Olbers. Skomakaregatan N:r 92.

Kyrkoherde Carl Olbers får mycket skarp kritik för att inte skicka ut lämpliga "hjälppräster" till Dalby och Bonderup. De predikar "kreatursfoder" och bölar framför altaret!

1874-01-13. Folkets Tidning. Teol. professor Olbers innehar prebendeförsamlingarne Dahlby och Bonderup. Till dessa församlingar har han under senare tiden skickat en prest, friherre Raab, hwilken bjuder på sådane predikningar att det ej är lätt att weta om det är religion eller hackelse (ungefär kreatursfoder) som bestås. Och så messar hr Raab inför altaret och då är det kantänka högtidligt "Ja, när du låter upp ditt swalj, och din natur den bölar" - - Nog kunna wi förstå att en dylik gudstjenst är mycket billig för hr Olbers; men äfwen den tarfligaste teolog bör förstå att med rättigheter följer skjyldigheter, och att hr Olbers med rättigheten att inhösta stora inkomster från sitt prebendepastorat också har skyldighet att bestå lite bättre själaföda än den som hr R. sammanrört Dahlby och Bonderup. 1874-01-20. Folkets Tidning. Professor Olbers lärer icke sjelf ha skickat friherre Raab att predika i Dahlby och Bonderup, utan hade den pastorsadjunkt, som i dessa församlingar tjenstgör, insjuknat och derwid sjelf anmodat hr Raab att tjenstgöra. Det är emellertid att hoppas att med den anmärkning wi gjort hr Raab icke mera kommer att wisa sig på predikostolen.

Kyrkorådet anser att kyrkan behöver rappas och vitmålas. Dessutom behövs det nya stolar.

1876-05-26. Folkets Tidning. Entrepenadauktion. Wid Dahlby kyrka i Malmöhus län hålles entrepenadauktion, hufwudsakligen å kyrkans rappning och hwitmening samt nya stolars anskaffande Tisdagen den sjette instundande Juni klockan tio föremiddagen. Kostnadsförslaget upptaget till ett tusen fem hundra kronor. Närmare tillkännagifwes wid auktionen. Dalby den 23 Maj 1876. Kyrkorådet.

Reparationerna i kyrkan är nu klara, och gudstjänsterna kan hållas i kyrkan igen.

1876-10-17. Nya Skåne.

Vice-pastor Hallbäck uteblir från en kyrkostämma i Dalby, som han själv utlyst, och ingen vet varför!

1878-12-28. Folkets Tidning V. pastor Hallbäck, som tjenstgör i Dalby och Hellestad och är boende i sistnämde socken, hade till måndags kl. half 12 f. m. utlyst decemberkyrkostämma i dalby, men inge Hallbäck hördes af. Man wäntade på honom ända till kl. 3 e. m., men presten uteblef. Hr Hallbäck är en mycket from prest och som sådan mycket sträng i sina anspråk på andra menniskor och "syndare".

Efter 1879. (Överst på sidan)

1883-06-29. Folkets Tidning. (Överst på sidan)

Nytt tak ska läggas på kyrkan, och det lägsta budet vinner.

1883-11-13. Folkets Tidning. (Överst på sidan)

Kyrkans gamla orgel säljes på auktion.

1884-02-14. Nya Skåne. (Överst på sidan)

Invigning av Dalby kyrkas nya orgel.

1884-09-12. Folkets Tidning. (Överst på sidan)

Entrepenadauktion på reparation av kryptan i Dalby kyrka.

1884-12-18. Skånska Aftonbladet. (Överst på sidan)

Fina lovord ges för den nya orgeln i Dalby kyrka.

1888-08-08. Tidningen Lund. (Överst på sidan)

Kyrkokonsert i Dalby kyrka.

1888-08-10. Folkets Tidning. 1888-08-13. Tidningen Lund.

1889-01-12. Granskaren. (Överst på sidan)

En betraktelse över bl. a. Dalby kyrkogård: Kyrkogården i bristfälligaste skick!

1889-12-28. Folkets Tidning. (Överst på sidan)

Dalby församlings skobarn sjunger Hosianna i kyrkan.

1890-05-06. Folkets Tidning. (Överst på sidan)

Andlig konsert i både Hällestads och Dalby skyrka.

1890-05-16. Folkets Tidning.

1890-05-14. Tidningen Lund. (Överst på sidan)

Doktor Wibling vill undersöka Harald Heins grav på Dalby kyrkogård.

1891-07-30. Sydsvenska Dagbladet. (Överst på sidan)

Riksantikvarien Hildebrand undersöker Dalby kyrka.

1891-07-31. Folkets Tidning.

1891-08-11. Folkets Tidning. (Överst på sidan)

Dalby kyrka ska restaureras.

1891-12-21. Tidningen Lund. (Överst på sidan)

Konsert planeras i Dalby kyrka.

1892-10-05. Tidningen Lund. (Överst på sidan)

Resultatet av renoveringen av Dalby kyrka.

1892-11-16. Hörbyposten.

1893-02-01. Folkets Tidning.

Minnesord om kung Harald Hein och hans gravvård på Dalby kyrkogård.

1982-04-26. Skånska Dagbladet. (Överst på sidan)

Kyrkoherde Anders Blomstrand berättar om Nordens äldsta stenkyrka.