Sjöstorpsvägen 5

Den praktfulla gården på Sjöstorpsvägen 5 finns inte längre kvar. Där ligger numera bostadsrättsföreningen Egino. Gården revs i slutet av 1990-talet. Det fanns många benämningar på gården på Sjöstorpsvägen 5. Clairfeltska huset, Ahnfelts hus, "Prestagåren" och Dalby 13.

Från början! Vi börjar från början! Det har troligtvis funnit bebyggelse/gård på tomten ända från Dalbys grundande någon gång under början av 1000-talet. Så långt tillbaka som man kan se i gamla dokument, så har det alltid legat en rad med gårdar på västra sidan av Sjöstorpsvägen. I slutet av 1600-talet, så fick gårdarna nummer. Man kallade gården, som låg längst ut mot Sjöstorp för Dalby 1, och sedan hette de 2, 3, 4, 5, 6, 7 och Dalby 8 (Sjöstorpsvägen 1). På "vår" plats låg Dalby nr 5 fram till enskiftet c:a 1810. Av Dalbys 37 gårdar, så blev ett 30-tal utflyttade till landsbygden runt byn vid skiftet. 3 av gårdarna vid Sjöstorpsvägen fick ligga kvar: Dalby 4, Dalby 8 och Dalby 13! Var fanns då Dalby 13? Jo, det var den enda gården, som låg öster om Sjöstorpsvägen. Den låg mitt emot Dalby 4 (nuvarande Hagalundsgården). Motsvarande adress på Dalby 13 är nu där  Sjöstorpsvägen 8 ligger.

Varför kallas gården för Dalby 13? Vid enskiftet, så flyttades ju Dalby 5 ut utanför byn. Den gården motsvarar numera Dalby 541 strax norr om bussgatan mellan rondellen och väg 102 mot Lund. Tomten, där "gamla" Dalby 5 låg tillföll då Dalby 13. Det verkar som om husen på gamla Dalby 5 förföll rätt så fort. Tomten fick benämningen 13:8 i de nya rullorna.

Clairfeltska huset? I beskrivningar över huset på 1800-talet, så kallas det för "det s.k. Claifeltska huset". Det står i de tidningsartiklar, som behandlar Prins Eugéns vistelse i huset (kommer mer om detta nedan). Det finns ingen Clairfelt, som har ägt eller bott i huset (som jag kan hitta). Släkten Clairfelt blev adlad 1816 och de bodde i norra Skåne, uppe runt Helsingborg. Mauritz Gabriel Clairfelt (född 1821) var kapten vid Södra Skånska Infanteriregementet i mitten av 1800-talet. De hade sin övningsplats på Tvedöra hed vid Torna Hällestad. Troligtvis finns det någon koppling mellan kaptenen Clairfelt och huset på Sjöstorpsvägen.

Carl Niklas Ahnfelt 1849 - 1858. Senast 1849 flyttar pastor C. N. Ahnfelt in i huset på Sjöstorpsvägen. Det är han, som bygger upp gården, så att den får det utseende, som den har på bilden ovan. Därför kallades också gården för "Prästagåren". Carl Niklas Ahnfelt kom till Hällestad-Dalby församling 1849. Han fick en tjänst som prebendekomminster, som närmast kan förklaras som vicepastor. Han var gift med Mathilda Ekstrand och de fick 3 barn: Ida, Lydia och Otto. Otto föddes 1854 just i Dalby. Sonen Otto blev så småningom biskop i Linköpings stift! 1856 fick C. N. Ahnfelt tjänst som kyrkoherde i Skåne-Tranås församling, och samma år la han ut sin gård på Sjöstorpsvägen till försäljning.: Till Salu. I anledning af Pastorats-befordran undertecknads nybyggda hemman N:o 13 11/73 Dalby, hwartill lyda cirka 20 tunneland jord af bördigaste beskaffenhet, så att derå födas rundeligen 4 hästar och 3 a 4 kor. Från boningslängan, som  grundmurad,innehåller, utom pigkammare och folkstuga samt kök och brygghus m. m., 7 tapetserade och målade rum under gipsloft och på trossbotten, är en owanligt rik utsigt, nemligen icke blott öfwer den bördiga slätten mellan Lund och Malmö samt besagde städer, utan äfwen öfwer sundet och Köpenhamn. Dalby den 25 April 1856. C. N. Ahnfelt, Kyrkoherde. (Troligtvis, så fick inte Ahnfelt rätt köpare, så han lade ut en ny annons ett knappt år senare.) I anledning af wunnen befordran till pastorat säljes undertecknads nybyggda Krono-Skatte-Arbetshemman N:r 13 11/72 mantal Dahlby, hwartill lyda circa 20 tunneland jord af bördigaste beskaffenhet, god häfd och fördelaktligt läge, sluttande åt söder och wester, så att derå skördas 110-120 tunnor säd, 1/2 korn och 1/4 råg och hwete samt 8-10 lass godt änghö, så och födas 2 hästar, 6 kor jemte får. Från boningslängan, som grundmurad, 41 aln. lång och 16 aln. bred, innehåller, utom pigkammare, folkstuga, 2 garderober, kök och brygghus m. m., 7 tapetserade och målade rum under gipsloft och på trossbotten, är en owanligt rik utsigt, icke blott öfwer den bördiga slätten mellan Lund och Malmö samt besagde städer utan äfwen öfwer Öresund till Köpenhamn. Nödige uthus af Eke och Furu korswirke finnas derjemte samt en särskilt uppmurad källare. Om egendomens beskaffenhet i öfrigt, tillträdestid och försäljningswillkor erhållas nödige upplysningar hos såwäl undertecknad som Herr Rådman Ripa i Lund. Dahlby i Januari 1857.

Kyrkovärd Nils Andersson 1858-1912. Nils Andersson bodde på gården under drygt 50 år och fick uppleva många förändringar och nymodigheter i Dalby under denna tid. Nils Andersson föddes i Knästorp 1833. Han bodde under många år på Knästorp nr 2 i Knästorps församling. 1858 flyttar han till Dalby och strax innan flytten, så gifter han sig med Hanna Nilsdotter från Knästorp nr 1 (Hon hade förresten "swag hörsel"). Nils och Hanna får inga barn under sitt äktenskap, och Hanna dör barnlös 1884 i Dalby 50 år gammal. 1886 gifter Nils om sig med Kristina Persson, som är 22 år gammal vid giftermålet. Paret får två barn, sönerna Nils Peter (1887) och Axel (1889). Det finns ett foto av Nils Andersson på Dalby 13 från slutet av 1800-talet: Nils Andersson är väl mest känd för (förutom att vara kyrkvärd och "storgubbe" i Dalby i slutet av 1800-talet) att han hyrde ut ett par rum till kungligheten Prins Eugén, när han kom till Dalby 1887 för att utveckla sin kunskap i målning. Prins Eugén kom tillsammans med sin vän och konstnär Hugo Salmson. Salmson bodde i gården intill Dalby 13, nämligen Dalby 4 (nuvarande Hagalundsgården). Det finns många tidningsurklipp från Prins Eugéns besök i Dalby 1887, och här kommer ett, från Skånska Posten 1887-07-29: Nils Andersson försökte alltid att hyra ut rum i sin stora gård, som syns i tidningsurklippen nedan. Dessutom försökte han att sälja sina spannmålsprodukter via annonser i tidningen:

1912 - Huset och den omgivande marken såldes vidare 1912. Ett par ägare hade huset och marken fram till 1922, då familjen Björk blev ägare. 1925 såldes marken av, så att endast boningshus och trädgård ingick i fastigheten. Albert Björk drev sen under många år åkerirörelse  på platsen. Efter hand, så förföll fastigheten mer och mer och 1986 kunde man läsa nedanstående artiklar i våra tidningar. Gården revs c:a 1995.