Käcka-smen. Nils Dahlberg.

Vem var Käcka-Smen? Han hette egentligen Nils Dahlberg, var självlärd smed och stenhuggare och levde ett liv på samhällets botten. Han kunde inte läsa och skriva och hade ingen aning om vad renlighet var. Läs om honom här nedan. Han var egentligen vänlig, men rätt butter och hade en litterär talang!

Familj o historia.

1856-1858. Nils föds 1856 på Veberöd nummer 6. Fadern benämns som inhyses (inneboende).  Familj. Arbetaren Måns Larsson, född 1815-10-18 i Veberöd. Hustru Elna Persdotter, född 1826-05-08 i Everlöv.   Dotter Hanna, född 1850-07-18 i Veberöd.   Son Per, född 1853-04-30 i Veberöd.   Son Nils, född 1856-07-26 i Veberöd.   Son Anders, född 1859.   Son Pål, född 1863. 1858-1875. Familjen flyttar från Veberöd till Dalby 1858. Fadern Måns benämns som arbetare/inhyses. Familjen bosätter sig som inhyses (inneboende) på Dalby 26, troligen Dalby 26:8. Det låg söder om Veberödsvägen, nära järnvägen mot Sjöbo. Familjen benämns som fattiga/utfattiga. Sonen Nils döms, och straffas, 1874-11-25 för förfalskning. Anmärkningen finns kvar i husförhörslängdena i över 30 år och gör det troligtvis svårt för honom att få jobb. Texten ovan lyder: Dömd för förfalskning 1874 25/4. Eger (Äger) numera medb. (medborgerligt) förtroende. 1875-1878. Nils flyttar till Bonderup. Han bor där "på socknen". Det innebär att han flyttade runt till olika gårdar i Bonderups socken enligt ett visst schema. Det var steget över fattigstugan. I      husförhörslängden står han som lärling (inget yrke) och "försvarslös". 1878-1892. Nils flyttar tillbaka till föräldrarna på Dalby 26 år 1878. I husförhörslängden för Dalby från 1882 är det första gången, som Nils heter Dahlberg i efternamn. I samma längd benämns han först som snickare, sen som stenhuggare och till sist som smed. 1884 reser fadern Måns Larsson till Amerika (han är 61 år gammal) och han följs året därpå av sin hustru Elna Persdotter. 1885 gifter sig Nils med pigan Hanna Andersdotter från Bonderup. Året därpå föds deras dotter Elin. Faddrar är fattighjonet Anders Göransson från fattighuset i Bonderup och dess hustru Hanna Olsdotter. Detta är hustrun Hannas föräldrar. Hanna är född och uppvuxen på fattighuset i Bonderup. Faddrar till dottern Elin. Familj: Snickare/stenhuggare/smed Nils Dahlberg, född 1856-07-26 i Veberöd. Död 1943-07-16. (Självmord genom hängning). Hustru Hanna Andersdotter, född 1859-03-10 i Bonderup. Död 1932-02-16. (Dog i levercancer).   Dotter Elin, född 1886-01-14 i Dalby. 1892-1905. Nils och Hanna flyttar från Dalby 26 till Dalby 11. De bor troligtvis i ett hus på Dalby 11 utmark, som ligger öster om Dalby, på fäladen norr om Hällestadsvägen. 1905-1943. Nils och Hanna flyttar nu till Dalby 21. De bosätter sig på en adress, som numera motsvaras av Hällestadsvägen 61 (se bild nedan). Den adressen består nu av ett bostadshus och en prydlig stenlada. Det hus, som Nils och Hanna bodde i är rivet och låg till vänster om "ladan". Nils kallas husägare, smed och stenhuggare. På bilden nedan kan man se Käckasmen framför "ladan". Hans eget hus syns i bakgrunden till vänster. Nils Dahlberg tillverkade enkla saker hemma i sitt kombinerade kök och smedja. Tjudersstolpar, spadar, haspar mm. Han tog sakerna på ryggen och gick sen runt i byarna i bygden och sålde. Han kunde även hjälpa till med att sätta upp stenstolpar, eftersom han var duktig på stenhuggeri. Eva Strandberg berättar att hennes mor, Linnea, hjälpte Käckasmen på gamla dar. Hon gick hem till honom i hans stuga för att hjälpa till med vardagliga saker. Eva berättar att hennes mor behövde tillbringa en bra stund efteråt för att bli av med alla loppor. Nils hade också en litterär ådra: Han skrev skillingtryck! Han kunde inte själv läsa och skriva, utan dikterade dessa för en flicka i byn. Sen fick han dem tryckta i Lund. Nedan finns en dikt, som han skrev om sig själv: Hur dog Nils? Här nedan är en beskrivning gjord av Evy och Sture Nilsson under ett samtal med mig (P-O) år 2015: Han hängde sig natten innan han skulle på "hemmet". Kommunen ville att han skulle bo på ålderdomshemmet. Då gick gick Käckasmen ner till "Kutte" (Kurt-Göran) i järnaffären och köpte ett rep. (Kurt-Göran jobbade inte vid denna tiden (var för ung), så troligtvis är det en annan person, som Evy menar). Dan efter hängde han sig. Han sa: "Nu vill di ta hand om mej, men det ska jag sätta stopp för". Bouppteckningen från 1943 visar på den misär, som Nils levde i: En vädjan: Ha respekt för det liv, som Käckasmen levde. Han kunde inte läsa, kunde inte skriva, han hade under stora delar av sitt liv inget ordentligt hem. Han levde det liv han hade möjlighet att leva. Vi kan inte döma honom för detta!